150421
Jag Ă€lskar böcker. Jag glömmer det vĂ€ldigt ofta men nĂ€r jag vĂ€l lĂ€ser sĂ„ vet jag vad som saknats. I förrgĂ„r började jag lĂ€sa Camilla LĂ€ckbergs senaste bok LejontĂ€mjaren och lĂ€ste ut den idag. Det Ă€r nĂ„got med hennes böcker som gör att jag mĂ„ste fortsĂ€tta lĂ€sa och jag binds fast i historien. Jag har velat lĂ€sa nĂ„gon bra bok lĂ€nge nu men jag har inte riktigt haft ro. Alltid har det varit nĂ„got som, iallafall i tanken, behövts göras. Vanligtvis har mycket med skolan att göra sĂ„ som inlĂ€mningar och plugg inför tentorna. Nu har jag inte sĂ„ mycket av sĂ„nt kvar, C-uppsatsen Ă€r i princip fĂ€rdig och slutpraktiken Ă€r inte förrens om ca tvĂ„ veckor. Nu kan jag faktiskt lĂ€sa utan att kĂ€nna att jag borde göra nĂ„got annat och det Ă€r en underbar kĂ€nsla.Â
Â
Att vĂ€lja mellan film eller böcker har alltid varit lĂ€tt för mig och hĂ€lften av alla förstĂ„r precis och hĂ€lften tycker man Ă€r konstig. Filmer i all Ă€ra men böcker har ett annat djup och hur underbart Ă€r det inte att sjĂ€lv fĂ„ förestĂ€lla sig hur allt ser ut? Ibland önskar jag att jag hade haft tĂ„lamodet och förmĂ„gan att skriva en riktigt bra bok. Jag gillar ju att tĂ€nka sĂ„ egentligen hade det varit ganska perfekt för mig som överanalyserar allt, att fĂ„ vĂ€ckla in mina tankar i en historia som bara jag hur den börjar och hur den slutar. Sen att strukturera upp det och kunna verkstĂ€lla det Ă€r en helt annan femma.Â